På lördag ger jag mig iväg för att spendera sex veckor i Dauin, jag drar ner rullgardinen och lever livet mer som filippinarna gör, tar dagen som den kommer och gläds med vad den kan ha att ge, inte tänka för mycket på sedan.
Jag har ofta givit mig ut på äventyr på egen hand, kanske inte för att jag valt det utan för att jag helt enkelt inte fått någon som följt med. Mina drömmar om att resa, se nya platser och uppleva värmen hos människor runt om i världen har drivit mig att ge mig iväg för att inte sedan ångra och säga, varför gjorde jag inte.... Sedan ett par år tillbaka har jag "fastnat" för Dauin som gett mig så mycket kärlek och värme att man bara måste komma tillbaka. En värme som lockat fram det bästa i mig och jag har verkligen känt att jag lever när jag är där, upplever så mycket men framför allt värmen från människor som nästan inte har mer än det att ge. Men som de ger det, utan att kräva något tillbaka. Däremot är det så att de som ger så mycket framkallar en vilja att ge och hjälpa tillbaka. Allt detta gör att man lever. Man måste älska för att älskas, delad glädje är dubbel glädje, ja allt stämmer.
Det enda smolket är at jag kommer att sakna Fanny, min älskade dotter, massor Hon är den som fyller på min livsglädje på hemmaplan. Som tur är kommer hon tillsammans med en kompis att komma på besök efter två veckor. Hoppas kunna förmedla vidare den glädje jag känner i Dauin så även hon vill komma tillbaka. Som tur är kan man hålla kontakten med henne och övriga vänner genom cyberrymden.
Även Håkan och Kalle kommer att komma till Dauin och det ska bli roligt att visa dem alla något av allt fantastiskt som finns runt om i Negros Oriental tillsammans med lokala vänner.
Nu ger jag mig ut ensam, för första gången singel, mot Dauin men jag känner mig inte ensam utan snarare hoppfull och efterlängtad. Så mot nya höjder, nya äventyr men med gamla vänner och förhoppningsvis träffar man även nya. Fylla på livsbägaren så att jag kan ta tag i allt som väntar när jag kommer tillbaka i augusti, förhoppningsvis med massa kraft och med glädje i själen.
Dauin here I come...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar