Har fått mig en funderare

Igår var det först och främst dykning på schemat. Mia gjorde sin första del i Advance-kursen, Peak bouancy och jag gjorde som vanligt tre dyk. För Håkan var det dags att bege sig hemåt.
Att dyka är för mig, som att gå på SPA för många andra, jag blir så totalt avslappnad och kan bara njuta av alla intryck. Skulle man sedan se något annorlunda och ovanligt så är det vara en bonus. Igår såg vi Wonderpus för första gången på länge här då det verkar ha varit iväg på annat håll ett bra tag. De säger att jag alltid för tur med mig och får hit sakerna igen.

Senare, efter att ha duschat av oss allt salt var Mia och jag iväg upp i byn på en promenad och stötte på Gary som för tillfället är "sjukskriven" för sin förkylning. Han frågade om vi ville se var han bodde och det ville vi givetvis. Efter att ha gått in på mindre och mindre stigar var vi framme vid hans "hus". Jag kan bara säga att jag blev mållös och beklämmad över hur enkelt de bor. Ett tvåvåningshus där bottenplattan (som för övrigt inte fanns) var ca 2 x 4 meter där Gary stolt visade ett bord som hans svärfar gjort till dem. Övervåningen bestod av två rum  med en säng bestående av en sängram ca 90 cm med väv av nylåntrådar, thats it. Garys fru, Rose, en blyg kvinna som säkert inte väger över 35 kg satt ihopkrupen  utmed ena väggen. I detta hus bor de tillammans med deras son och Roses yngsta syster. Väggar och golv är byggda av trä och bambu. Både jag och Mia var mållösa och visste inte riktigt hur man skulle säga. Först nu förstod jag hur fattigt de lever och är ändå så otroligt trevliga och glada mot oss som verkligen har allt.

Mitt i allt detta ville Gary bjuda oss på middag, vi tyckte det var en bättre ide att vi fick bjuda honom och hans familj på middag följande kväll. Undra om vi inte ska erbjuda dem en shoppingdag i Dumaguete också.


Lite mer tacksam över det jag har...